för hur jag tror att jag måste bete mig. Speciellt efter att ha läst den här artikeln: http://www.facebook.com/l.php?u=http%3A%2F%2Fwww.dn.se%2Fnyheter%2Fvarlden%2Fmanga-facebookvanner-kan-tyda-pa-narcissism&h=KAQG_unAx
Kollar mina facebookstatusar t.ex. ALLT handlar om hur duktig jag varit gällande ALLT. Massor av förskönanden om min egen tillvaro.
Varför gör jag såhär. VARFÖR!! När jag uppenbarligen själv mår så jävla dåligt av det.
Varför är det så viktigt att försöka måla upp en bild om hur PERFEKT jag och mitt liv är.
Är det inte att jag följer mina drömmar så är det att jag tränar, bor på det perfekta stället, äter rätt mat, eller något annat som är såpass viktigt och RÄTT att jag insett det före alla andra.
Jag är inte intresserad av perfekta människor eller vänner inser jag nu. Jag hatar egentligen konkurrens för det är det som förgör och förstör människor idag i vårat samhälle. Det är det som driver oss till vansinne och plockar fram alla hetsande gastande jävlar i oss och som får oss att sitta där med vår ångest, vårat sockerätande, våran träningsnarkomani, arbetsnarkomani och våra tårar.
Jag vill inte se några resultat. Jag vill inte se hur duktiga vi är. Jag vill se hur mänskliga vi är och hur mycket vi är benägna att älska, oss själva och livet såpass mycket att vi tar avstånd från den här hetsen.
Jajemen. Imorse när jag vaknade och göttade mig i ledighetskänslan så fick jag upp ett minne i kroppen, minnet av hur nice det är att få en riktig bamsekram från Max, systersonen. Nu börjar det kännas att det var längesen när man längtar efter den där kramen. Om 5-6 veckor åker jag uppåt mot dalarna igen =) alldeles för lång tid egentligen men det förtränger jag. Får typ ont i hjärtat också när jag inser hur mycket mer Max antagligen kan prata också (jag måste börja ringa lite oftare så jag får höra) och Theodor kryper runt som en riktig vilding.
har göttat mig utomhus idag, snörade på mig joggingskorna och tog en joggingtur/blandat med PW, orkar inte springa mer än en kvart konstant. Det mådde jag bra av =) gick vilse i skogen också. Mest var det solen som gjorde gott, vi har haft riktigt varmt här, 18-20 grader mot solväggarna.
Imorgon är jag också ledig, kalasskönt. Ska stuva in mina flyttkartonger i förråden, de har stått framme i stora vardagsrummet ända sen januari. Fint det!
Precis när jag känner att omständigheterna är jättesvindlande och de jag älskar för långt bort så dyker Christina upp som en riktig kärleksängel. Förstår precis hur osäker jag känner mig och hur mycket jag behöver vänner och lojalitet i en sån här situation. Först undrade jag om Sebastian hade anställt henne, haha. Sen inser jag att det bara är meningen att man ska träffa vissa människor en viss tid i livet.
Det känns som att jag är i början av något tokigt fint och stort men samtidigt jätteskrämmande. Jag är påväg in i en ny kreativ riktning i livet och liksom ett nyskapande av den jag är, vad jag tror på, mina drömmar och mål. Påväg mot min framtid. Och samtidigt som det är så himla kul och precis vad jag längtat efter och önskat är det ett viktigt moment att klara av eftersom jag uppenbarligen känner att jag inte kan prestera något på andra områden i livet just nu.
Senast idag blev jag påmind om hur jobbigt jag har det med studier och att det känns som att jag aldrig kommer kunna lära mig något på ett konventionellt sätt där man har en lärare och regelbundet gör uppgifter som någon annan formulerar åt en. Då kanske någon menar att man aldrig ska säga aldrig och att man inte får ge upp och så vidare men; Jag har försökt läsa kurser på högskolan sammanlagt fyra gånger nu. Jag har inte slutfört en enda trots att alla kurserna har varit ämnen jag brunnit för och verkligen älskat. Den känslan av värdelöshet är svår att toppa. Att hjärnan bara inte orkar.
Det där med att vara sig själv och känna trygghet inför en oviss, säkert underbar men osäker framtid hade varit perfekt att kunna hämta ur ett förhållande just nu men jag har inget. Så därför blir de människor som förstår hur jag känner extra viktiga just nu. Konflikter och relationstrams och allt annat hamnar liksom i periferin. Framtiden är nu och allt är underbart samtidigt som stort. Bara att kämpa på.
Var brutal!! Jobbade 55h och sov desto mindre. Men det är sådär när man är timvikarie, stressen över att aldrig veta hur mkt man får jobba resten av månaden. Så man bokar upp sig på en massa pass bara för att safe'a.
Jag är inte intresserad av arbetsnarkomani i övrigt, tycker generellt att min hälsa är viktigare. Men denna vecka var jag tvungen. Jobbade ihop till hyra och skulder för maj månad. I April ska jag försöka ha is i magen och sprida ut jobbdagarna över månaden (hah, som om man kan försöka styra över när bemanningen ringer..men).
Överlag är jag duktiga flickors motsats nu för tiden. Jobba/plugga/träna i veckorna och gå på fest och knulla på helgen.. njae, det funkar inte alls. Konditionen är ur spel och jag får ta varje dag som den kommer beroende på väder, vind och andra faktorer, kyla ner magen med is varje dag. Jag har inte legat sen januari månad och lusten är därefter.
Musiken är det enda jag kan hålla fast vid. Och så trivs jag rätt bra hemma nu när Carlos har blivit uppsagd :)
APRIL, HERE I COME:
31 mars: videoinspelning
1 april: videoinspelning.
2-3 april: jobb boendet
6-8 april, påskhelgen: inte råd att åka till dalarna . stana hema eta mat.
Känner att jag vill dra igång det här bloggandet igen, tycker själv det är så nice att läsa bloggar så jag bidrar gärna till bloggosfären.
Vad gött det var att träffa brorsa nummer 2 i Smedjebacken, hängde en hel del med honom. Vi gick en promenad genom hela byn på söndagförmiddagen. På kvällen åkte vi till mormor som bjöd på mat trots att det var HON som skulle fylla år. Måndagen repade jag med Johan på dagen, på kvällen kom Tony. Tisdagen åkte jag hem!
Blev inte till att träffa syskonbarnen något :/ har saknat dom och de växer på utav bare Fan, man vill inte missa det. Men jag planerar att åka upp till Mumsidors födelsedag i maj så jag ser fram emot det.
Efter att jag blivit introducerad två veckor på lagret har jag inte varit där en enda dag. Jag har inte velat. Spyr på det. Deras upplägg på kontakten med bemanningspersonalen kan sammanfattas såhär som i ett litet brev till dom:
Hallå där ___. Om jag har förstått det rätt så blev vi livegna någon gång efter 1700-talet. Det känns lite som att det är dags för er, era avkväden, att hyra in läskunnig personal och ta en titt i historieboken.
Jag lovar att det inte krävs en akademiker för detta. Varför inte slå två flugor i en smäll - vi ger sommarjobb till Olle, 12 år, att läsa några kapitel ur "Levande historia" varje dag för er. Kanske i skuggan under något träd vi förhoppningsvis kan hitta utanför erat fängelse till arbetsplats. Ring mig när ni tagit er igenom kapitlena som handlar om feodaltiden så kan vi konstatera tillsammans att vi befinner oss i ett annat århundrade nu, och att relationen Herre - Slav känns lite för jävla ringrostig.
Fram tills att ni läst igen grundskolekompetens vill jag inte att ni ringer mig samma dag ni behöver personal, med hot om att sluta ringa om jag inte ställer upp, utan försöker lägga upp någon form av taktik för hur ni inte ska få er personal att vilja maxa och köra över er med trucken.
Med vänliga hälsningar.
Detta lager ringer enbart in folk samma dag och jag mår dåligt som fan utav det. Dels för att man inte kan planera sina dagar då, men också för att man indirekt blir ratad av dom om man säger nej för många gånger. Själva lagret i sig är inte heller trevligt. 75% utlänningar varav minst hälften verkar vara kriminella män i min ålder och uppåt. Under en arbetsdag kan jag förvänta mig en massa uppläxningar och otrevliga blickar. På lagret finns inga fönster och inget dagsljus.
Jag har insett att hela miljön är EXAKT som ett jävla fängelse. Jag __pallar__ inte. Jag sliter fan hellre i vården och i skolan än befinner mig på ett sånt ställe igen. Spelar ingen roll att man snittar grymt mycket högre peng i industrin. Jag bryr mig inte. Såpass mycket tycker jag om mig själv att jag inte utsätter mig för en massa skit i onödan.
NÄMEN OJDÅ! EN jävla massa gnäll blev det nu. Jag ska helt enkelt se till att skaffa mig andra extrajobb :)
Längesen jag skrev verkligen. Men det känns ganska skönt, som att behovet att försöka övertyga mig själv om saker genom att blogga om det har försvunnit. Nu händer saker istället och alla vet vad som händer, behövs inte tjötas om det.
Idag var i alla fall moster på besök i metropolen Gbg. Trevligt! Vi tog en fika, jag, hon, lillbrorsan + tjej som också är här just nu. Lite senare såg jag Simon och Julia på "Friends with Benefits". Enligt mig en klyschig knullblaska och inget mer, URSÄKTA mitt burdusa språk men jag hade faktiskt förhoppningar på den filmen.
I övrigt är jag trött som ett svin eftersom jag sovit 4 timmar natten till idag och bättre blir det väl inte inatt om datorn ska vara på såhär. Ska upp vid 05.15 :/. Men men, sista jobbdagen innan Dalarna :)
Hade en helt underbar kväll igår. Det kändes helt fantastiskt att få spela på Parkenscenen. Ljudet i PA:t var magiskt, varje liten ton flöt fritt, medhörningen var bra. Och så mina människor som kom - Anders och Annelie, Sebastian och hans vänner. Efteråt blev det ganska mycket vin och pepptalk med Anders inför inspelningen. Båda är lika taggade.. fick även klargöra vissa saker vilket kändes gott.
Har haft en bra dag på jobbet utöver att jag hamnade i dispyt med han som lär upp mig och en till kille. Han dumförklarar en ganska ofta vilket jag lessnade ur på och det gillade han inte. Men men, det löste sig.
En vecka och två dagar sen jag skrev sist? Shit, nu märks det att det händer saker.
Efter P4 och Hängmattan rullade allt igång. Mycket tack vare att en kille som har skivbolag här i Gbg ramlade över en av mina musikvideolänkar som jag spammat upp på facebook. Han kom och lyssnade dagen efter på hängmattan eftersom jag som tur var inte hunnit spela där än då, samt lyssnade samma dag på P4-grejen. Uppenbarligen gillade han det han hörde.
Lite mejlande fram och tillbaks, två möten, och nu har jag i princip skrivit managementavtal. Alltså, hjälp med PR och bokningar från honom. Han lobbar upp mig överallt och inför sina kontakter osv. PR-hjälpen jag får är enorm, han känner massor av folk i branschen. Vad han hittills fixat är en spelning på Parken, ett skivbolag i Schweiz som är intresserade av att släppa mitt framtida album just i det landet, samt möjligheter till betalda spelningar i Sthlm i maj. Och en miniturné på en lyxig butikkedjas klubbkvällar framöver. Allt detta på typ.. fyra dagar.
Vi splittar 70/30 på intäkter från mina spelningar. Det är dealen.
Undrar vart detta kommer sluta!
Har börjat jobba både på ett boende för cp-skadade och för distributionscentralen av mat (som jag inte kan nämna vid namn i den här bloggen) men det börjar på D och finns även i Blge. Mycket är omvänt på deras lager men i princip är det samma shit som att jobba på icaah. Truckarna verkar dock ha några fler år på nacken. Boendet har jag kommit in i bra tycker jag! :)) Trivs nästan bäst där.
I övrigt saknar jag min familj, börjar kännas att det var några veckor sen nu.. jag hoppas jag får lite spelningar i dalarna så jag kan åka upp. :)
Söndag (idag): Möte med Tobias om musikvideoinspelning.
Det var hur tur som helst att jag inte bangade spelningen i huset, annars hade jag aldrig träffat den grabben. Gäller att ha något projekt hela tiden, litet eller stort med Sara Y-musiken, vara igång nu för jag tror att snart händer det, snart smäller det och jag blir antingen signad eller uppmärksammad. Har is i magen och börjar jobba mer seriöst med det hela/ta det mer seriöst.
Imorgon ska jag dock göra något ännu mer verklighetsförankrat, provjobba första dagen på boendet för flerfunktonshindrade. Spännande ska det bli, och gött med cash.
Sitter och lyssnar på "Heroine" nu och fylls av en sån stark melankoli.. ett vemod utan dess like. Detta verk på 4:44 minuter är egentligen hela känslan jag hade under Nacksvingdagarna, sista veckan i september. Kylan som började tränga sig in under kläderna, sommaren som dog, kalla luften som gjorde ont i lungorna. En varm stad, Göteborg, som fortfarande var främmande. Jag föll in i ett oundvikligt mellanläge, tomrum.
Mina år i Borlänge som dog. juni 2009 - november 2011. Den där vetskapen jag hade om att jag lämnade något bakom mig som jag aldrig någonsin skulle återvända till. All min strävan att försöka få tillbaks Tomas. Allt bara dog och jag gav upp. David som la elgitarr på låten och trots att det var fina toner så skar de i hjärtat och bekräftade mitt döda förflutna ännu mer. Dödsångesten när veckan var över och jag tackade ja till lägenheten. De tysta älvravinerna vid Åsgatan. Riksväg 50 i morgonskiftsmörkret, löven som föll. En lägenhet som drog sig för att bli urstädad, möblerna som inte ville flyttas. En oundviklig höst och en stor sorg.
Jag är glad att jag tog mig igenom det och just nu lever jag mer innerligt och passionerat än någonsin. Med kraft och beslutsamhet.
Allt jag känner nu är en massa kärlek. Imorgon kl 10 spelar jag i p4. Sen ska jag städa kollektivet och på kvällen spelar jag på Hängmattan dit många av mina vänner kommer :))
Bandet ovan söker ny sångerska och jag har förhoppningsvis visat mitt allra största intresse. Älskar musiken, triphop/electroakustisk pop. Åh fan vad underbart det hade varit om jag fick joina!
Idag repade jag p4spelningen med Anders i Nacksving. David var såklart där.. endless love. Tog bort honom från facebook för en månad sen så idag efter att vi setts förklarade jag i ett mejl varför - crushen. Det kändes bra att säga varför det blev bäst så.
Åh han luktade så gott och var så fin. Jag är så himla dödsförälskad i honom så jag spricker. Det blir inget mer men det är ok, i denna stund njuter jag bara av hur jävla vacker han är.. (förlåt David om du mot all förmodan i världen skulle läsa min blogg och se denna bilden nedan)
Dagen gick i den anda jag ville. Jobbintervjun resulterade i tre inbokade pass nästa vecka för introduktion - sweet! Eftersom distanslärare verkar ha den sämsta arbetsmoral som finns så måste jag jobba ihop mina pengar som jag egentligen har rätt till i studiemedlet (hur FAN kan man ta så lite ansvar och inte svara i varken mejl eller telefon?).
Gick till bibblan efter detta, tog mig i kragen. Våndade mig klar med uppgift nr 2. Andas ut. Två uppgifter kvar. Det tar så jävla mycket energi att plugga, jag bara sitter och tänker på annat. På P4, spelningar, marknadsföring, nya produktioner med Anders, nya instrument, inspelningar, fler musikvideos...
Känner mig så himla splittrad. Känns kanon att jag verkligen kommit på vad jag ska plugga och allting, dietist, känns jättebra och ett yrke jag kommer trivas i. Men på samma gång,... så himla fel tid :/. Inte nuuuuuu... Kom igen. Faan!! Vill spela musik, fortsätta det jag påbörjade i våras. Jobba arslet av mig och spela in mer, mina nya grymma låtar. Vill tjäna pengar såpass att jag har råd att köpa ordentlig mat och åka och hälsa på min familj då och då. Men samtidigt har jag fyllt 22. Hur länge håller min hjärna för studier? Fast iofs, det verkar den ju inte ens göra nu heller så. Jag kanske bara fjantar runt med musik och försöker undvika att plugga. Undvika att växa upp och ta ansvar. Eller?
Eller? Eller så är det så att jag verkligen älskar att skriva musik och att sjunga. Och jag drog det till att vara mer än en hobby så nu har jag ställt till det för mig. Nu finns det ingen återvändo.
Jag är ganska rädd för vad andra ska tycka om jag inte skulle börja plugga snart. Undrar vad dom tänker, ska hon aldrig växa upp nån gång. Om jag inte har den där tydliga ambitionen. Jag vill gärna ligga i fas med resten av mina vänner och min familj. Men hur jag än gör så känner jag mig så splittrad. Mamma vet jag älskar mig vad och hur jag än gör men pappas blotta existens ger mig ångest över att ens tänka tanken om att inte påbörja det nu.
Promenad med Alicia på kvällskvisten, köpte ett paket Bregott. Känns inte spec bra för jag vet hur fort jag kommer äta upp det där paketet :( men nu är det köpt och jag får väl ångra mig efteråt då. Det är så ljuvligt gott!! ^^
Har varit en dag fylld av rörelse. Brände en timme på konditionsmaskinerna på morgonen, gick hem och kokade gula ärtor. Gött när de kokade sönder i lite buljong och olja! Hemma fortsatte jag duktigt med andra inlämningsuppgiften tills ringde P4 göteborg plötsligt ringde och ville att jag ska spela live hos dom på torsdag. All form av studiefokus försvann för resten av dagen...
Så coolt att Stand up kommer höras i hela göteborg på torsdag! Att få spela live ser jag som en trevlig liten bonus, men coolast av allt blir att min och Anders produktion spelas i etern :-)
Lite senare följde jag med Fanny på en volleybollträning. Helt skakig i armarna är jag! Nöjd på naturgodis är det nu dags att slinka i säng. Imorgon: morgonträning, arbetsintervju och sen ska jag träffa Alicia.
Idag fick jag den äran att visa Hasse runt i kollektivet, hon tog sig till Göteborg ända från Oslo och det var givetvis kärt att se henne igen. Vi käkade scones och pratade som vanligt sanningar om män och det ena och det andra.
I övrigt är jag en bedrövlig surfitta, känner mig bara pressad och oroad över de närmsta månaderna och därav följer ingen som helst slags lust för människor som inte känner mig. Jag önskar att jag kunde rädda situationen med mina bara händer och det pressar mig att makten ligger i någon annans händer, dels distanskurslärarens, CSN:s och bemanningsföretagens. Jag gör och har gjort vad jag kan och verkar ändå inte lyckas nå ända fram.
Skulle mest av allt vilja åka hem till Smedjebacken och få en kram av mamma men det går inte det heller. Jag tröstar mig med Lalehs nya skiva och stänger in mig på mitt rum med värmeljus tills vidare.
Igår hade vi middag här. Jag och Fanny gjorde italiensk matpaj med soltorkade tomater, basilika och rödlök. Grädde och ägg var det i den, jag har börjat äta vegetariskt på helgerna, men vet inte hur länge jag ska fortsätta med det, jag frossar lätt i dessa produkter.. Bregott om ni minns.. ^^ nåväl, god blev pajen, till den en sallad på körsbärstomater, feta och salladsmix. 10 trevliga människor blev vi och så fick jag bjuda på musik, fint och tacksamt :-) Fast snart lär väl mina kollektivmedlemmar tröttna på mina låtar, haha.
Idag har Thomas placerat in en synth, ett bord, riggat upp min mic och mitt ljudkort på mitt rum. Riktigt bra blev det. Kommer nog ta ett tag att lära sig göra snygga grejer i Cubase men jag ska verkligen ge det ett eller flera försök!
Sitter och lyssnar på Lalehs nya skiva, mycket bra låtar vad jag hört hittills, kan rekommendera Some die young, Samuel, Who started it, eller ja, hela första halvan av plattan, längre har jag inte hunnit. Blir avis på hennes grymma röstspektra, från lågaste lågt till högsta tonerna.
Idag fick jag frågan av min f.d tidningskamrat Malin om jag vill spela live i Göteborgs studentradio. Vill jag såklart. Får se när det kan tänkas bli av.
Sätter mitt hopp till jobbintervjun, boendet, på tisdag, Linda som tipsade mig, hon jobbar där och de behöver vikarier. Blir väl mest/bara extra men alla pengar är pengar just nu. Lagret som jag hoppats så mycket på verkar dröja som fan, mejlade dom igen, då ringde chefen upp och sa att det kommer dröja minst 2 veckor till innan de kan ge något besked. Så jag har slutat hoppas där.
Idag har jag inte fått någonting gjort utöver ett brödbak. Thomas fixade Windows 7 på min dator, tacksamt tacksamt, datorn är ultrasnabb och nu bådar det gott för inspelning osv. Framåt kvällen var jag på ljusshow på Drottningtorget, fint var det och bra att komma ut och träffa mina vänner!
Började med ett träningspass, -500. Hem för lunch, sen kopplade jag in högtalarna och ljudkortet till datorn på mitt rum så att jag skulle kunna spela out loud så att säga. Gick sen ut i köket och fick det vackraste berömmet av Thomas som legat i soffan och lyssnat på mitt sätt att spela med högerhanden..
Han gned sig i ögonen och sa att det var förbannat bra. Värmer hjärtat att höra det från en gammal producent :)) Sedan tog han fram sin Laneyförstärkare och sa att det bara var att låna den när jag ville. Sjukt bra ljud i den, plus att jag fick lära mig lite väsentlig EQ på skruvarna.
Gick på bio sen med Jacob och Camilla som jag fått en biobiljett av, The girl with the dragon tattoo fick ett bra betyg av mig! Samma klass som den svenska filmen.
Som ändå haft en nice dag. Vaknade, gick upp och kokade kidneybönor. Stack till Camilla vid lunchtid som bjöd på otroligt god vegansk lunch, linsgryta och ris :)) fick lite plugg gjort där och for sedan vidare för en mysdag hos Linda. Vi hade lite tröstdag med prinsesstårta och film.
Älskar mina vänner <3
Är trött så inåt helvete. Fick något i ögat för två timmar sen och lyckades inte få ut det. Enda jag vet hjälper är att gå och lägga sig, slocknade i två timmar.
Den här dagen har varit helt rubbad pga detta och jag har inte påbörjat någon biologiuppgift. Jag ska läsa om ärtväxter framöver och vad Mendel kom fram till i sin forskning. Imorgon blir det hårdkörning på biblioteket och jag ska gå upp senast klockan 07!
Håller på och budar på en biljett till Lund/Malmö på onsdag, tänkte ta mig en svängom ner till Caroline och påminnas om vem jag är igen. Alltså inte en människa med "tendenser" till svaghet som mår dåligt i sig själv och är ångestladdad. Fucker. Utan en jävla oxe som sliter för brödfödan och sina mål, festar, står för vem jag är och inte trycker undan något MEN som faktiskt gråter ibland, som vilken jävla vanlig människa som helst.
Sjujävla fin blev den, var ledsen och hade ångest innan Thomas vänner kom just för att typ ingen av mina vänner skulle dyka upp. Men drack lite vin och höll god min.
Nu bor jag i ett kollektiv och därmed resulterade det i 15-20 pers i slutändan ändå efter att både Carlos och Thomas ringde dit sina vänner. Eva kom, trots att hon sagt att hon inte skulle komma. Vi är mest bekanta och inte så nära vänner men jag blev jätteglad ändå. Hon hade med sig en av sina vänner. Carlos tre tjejkompisar, Thomas tre-fyra killkompisar, min kompis Patrik och två av hans vänner. Jakob kom, Momo, en couchsurfare och framåt småtimmarna kikade Axel, Anna och Erik förbi.
Sammantaget blev det en jättefin kväll och jag uppskattar att de förstod att det betydde mycket för mig, kombinerad inflyttnings-födelsedagsfest :)
Idag bakade Carlos en ananaspaj till mig i födelsedagspresent <3 !