D e så göött
Fan vad det är gött att umgås med människor som känner en. :) Jag minns vem jag är då. Inte vem jag borde eller måste vara. Eller skulle kunna. Jag flyter inte ut i önskningar eller visioner. Bara är.
Har varit hos Caroline i Lund det senast dygnet och det har varit underbart. Vi har babblat konstant ända in på småtimmarna. Vi är så lika. Har släppt en del ångest gällande saker.
Blir påmind om att Göteborg inte är mitt liv faktiskt. Det kommer nog vara mitt tillfälliga liv i några år, men inte för alltid. Det känns skönt. Tillvaron här är inte på liv och död. Och nu ser jag fram emot att komma tillbaks till Hisingen inom några timmar.
Jag vet dock att jag måste börja arbeta snart så att cashen rullar in. Har en tjugo papp på kontot men som ni vet så fladdrar pengar iväg, och rullar inga nya in så..
Fast ser nog också lite fram emot att bli fattig. Själv brukar jag bli kreativ och pysslig när jag inte har så mycket resurser. Och gå mer promenader.
Nä, bullshitting. I alla fall, i projekt bli-mindre-bitter var den här resan underbar. Vill också tacka för era peppande och fina kommentarer i bloggen. Tänk att ni är samma människor som stannar kvar, år efter år!
Kommentarer
Trackback
