Livet i ett nötskal

Första halvan av 2012 har jag:
* köpt bil 
* jobbat typ 12h/dag tack vare denna bil.

Andra halvan av 2012 har jag tack vare att jag jobbat som ett as:

* spelat in skiva

* åkt till iran

* flyttat

* spelat in musikvideo.

Känns som att jag vill att 2012 ska bli i så lugnt mak det bara går!! Fy fan jag går sönder av en så skön trötthet. Det behövs inte göras mer på ett tag nu..

Nu har jag bara ett antal problem framför mig: 
jag ska jobba på ica imorrn och jag har glömt arbetskläder.

Jag ska lämna tillbaks nycklarna till lägenheten på måndag och jag har "glömt" att låta de kontrollera att jag flyttstädat, pga att vi var där och spelade in..

Jag vette fan vart jag ska göra av bilen i Götet. :(

Men skit samma. Man får ta problemen när de kommer.. ska försöka att inte gå under av stress.

Var ut på en kvällspromenad med Caroline igår, skönt som vanligt :). Hon är ganska tydlig med att hon älskar att äta och gör det hela tiden, hon har så sund syn på kropp och ideal.

Idag har vi spelat in hela dagen, jättekul att få se hur duktig Johan är och noga med vinklar, tagningar och ljus. Imorgon fortsätter vi och planerar att bli klara!

Kvällen min ägnas åt wordfeud, tänkte sova tidigt.

I de här stunderna är pengarna ingenting mot vårt resultat vi kommer få, som kommer bevaras för alltid och kanske beröra människor.

Efter nyår är det andra saker som gäller.. köra ner till Gbg, packa ihop mitt liv i påsar, slänga saker, sälja, flytta. Hitta ett jobb..men det löser sig..det är SEN.

Imorgon finns inget annat än det vi ska göra!

Har varit bökigt att fixa fram all rekvisita men jag tror vi får nöja oss med det vi har..

Blir nog bra oavsett :)

- Jag tror inte att många människor som börjar med eget företagande gör det enbart för att det är kul, utan också med ambitioner att det ska gå framåt och med vinst.

Att skriva, producera och framföra musik är som vilket företagande som helst. Men folk vill gärna att man ska se det som en hobby. Betala för att producera, spela in, betala för att få spela för folk. Lägga ut låtar gratis så att människor kan konsumera det som de vill. Musikbranschen är en horbransch. En handfull personer har hittills köpt mina producerade låtar av mig.

Inga tvivel om att man måste ha självdistans, det tycker jag att jag har. Enbart kvalitet ska betalas för. Men om det inte vore kvalitet på mina låtar skulle jag heller inte ha några lyssningar på varken youtube eller myspace.

Idag känns det lite mer OK. Var ut på en 1,5h promenad nyss i mina favoritdelar. Röda stugor, kall blåst, varm jacka, hästar, torra löv, kvistar, trasiga stilla fordon, elljusspår, mm...

Ska gå en promenad om dagen tills det är dags att åka tillbaks till Göteborg, så att jag verkligen får in rutinen och vägrar ha något annat i Göteborg.

Det andra är egentligen oväsentligheter. Det där med att man måste ha en fast social punkt; jobb, fritid, engagemang, skola. Som jag inte har nu. Ja, staden kräver det av dig, för det är sånt man gör i en stad bland massa människor. Det finns ingen ro att bara vara. Ingen förståelse för det heller; det är klart man ska hålla sig på mentalt högvarv hela tiden. Insupa kultur, träffa nya människor, jobba ihjäl sig, tjäna pengar, studera.

Kan vara bara blaj det här, ingen fakta jag presenterar. Var bara ut på en sen kvällspromenad med mamma nyss och blev fångad av blåsten vid en folktom mörk strandpromenad. Stor stjärnhimmel och inga fordon, inget Elgiganten, ingen spårvagnsräls eller tvåfiliga rondeller.

Det enda som hördes var blåsten.

Mina ansträngningar för januari ska bli:

* FIXA ETT JOBB OCH BÖRJA JOBBA SÅ SNART SOM MÖJLIGT.

* ORDNA FLYTTEN TILL KOLLEKTIVET SÅ SMIDIGT SOM MÖJLIGT. 
* FÅ ORDNING PÅ MAT, TRÄNING OCH SUND SJÄLVKÄNSLA.

Allt handlar om inställning, vad man tänker för tankar varje dag och hur mycket man anstränger sig.

Jag ska även fortsätta umgås med levnadsglada, sunda människor och ge energi till människor jag får energi tillbaks ifrån.

Känner att 2012 kommer bli fint. 

Puss på julafton.

"Sen nämnde jag att jag hatar mitt mobila bredband, då säger han: men du, du kan få surfa på mitt om du vill :) ÄR INTE DET DET MODERNA SÄTTET ATT INDIREKT BLI SAMBOS?!?!?! HAHAHA."

"Jag känner mig som en helt ny människa efter att ha fått ligga."

Jag tror tandköttet runt min visdomstand blivit inflammerat, har ont i den sidan och det gör ont när jag gapar. Kommer bli en helvetes kul julafton! ;) Förhoppningsvis har hela kinden INTE svullnat upp tills det är dags att spela in musikvideo om 6 dagar.

Ikväll ska jag åka hem till min systers familj och ha uppesittarkväll och spela bingolottto, mysigt ska det bli. Theodor har avancerat och ställer sig nästan upp nu för tiden, samt sitter och river ut blöjor och grejer, grabbeN liksom. Ska tvångsgosa tills han börjar slåss :D saknat det lilla paketet.

I övrigt vill jag önska er en merry freakin christmas!

08.00 jag plockar upp mina samåkare vid Wieselgrensplatsen. Har innan det tankat och kollat så att bilen startar. Vi åker.

11.30 Mitt under en 120färd 2,3 mil före Örebro så knäpper det till och bilen saktar långsamt in för att slutligen stanna alldeles efter en påfart.

11.33 Mina samåkare puttar på bilen för att jag ska kunna starta den.

11.37 jag ber dem komma in och sätta sig i bilen. Det går inte.

11.45 Vi stannar en bil och frågar vad vi ska göra. Jag ringer 112 och blir idiotförklarad.

11.50 Ringer bärgarn. Bärgas in till Örebro för 1500 kr.

12.30 framme vid verkstaden.

Hamnar vid en verkstad, det tar sin lilla tid för dom att lumma runt och försöka hitta felet/reservdelar för att lösa problemet.

14.30 åker vi därifrån i Lillemor som jag som tur var inte hann skrota. 2100 kr fattigare. Men bilen går nu. Igen. Borde sälja, jagvet.

Framme i Borlänge, jag hämtar upp jullåda på Ica, möter efter lite krångel Johan och Petra för att stuva in massa grejer i min gamla lägenhet där vi ska spela in musikvideo 29, 30 dec :-)

08.00 jag plockar upp mina samåkare vid Wieselgrensplatsen. Har innan det tankat och kollat så att bilen startar. Vi åker.

11.30 Mitt under en 120färd 2,3 mil före Örebro så knäpper det till och bilen saktar långsamt in för att slutligen stanna alldeles efter en påfart.

11.33 Mina samåkare puttar på bilen för att jag ska kunna starta den.

11.37 jag ber dem komma in och sätta sig i bilen. Det går inte.

11.45 Vi stannar en bil och frågar vad vi ska göra. Jag ringer 112 och blir idiotförklarad.

11.50 Ringer bärgarn. Bärgas in till Örebro för 1500 kr.

12.30 framme vid verkstaden.

Hamnar vid en verkstad, det tar sin lilla tid för dom att lumma runt och försöka hitta felet/reservdelar för att lösa problemet.

14.30 åker vi därifrån i Lillemor som jag som tur var inte hann skrota. 2100 kr fattigare. Men bilen går nu. Igen. Borde sälja, jagvet.

Framme i Borlänge, jag hämtar upp jullåda på Ica, möter efter lite krångel Johan och Petra för att stuva in massa grejer i min gamla lägenhet där vi ska spela in musikvideo 29, 30 dec :-)

Sen blir väl resan ner igen ganska saftig men det har jag räknat med. Får ju trots allt en liten lön nu på fredag, så helt fattig är jag inte.

Cheers!

Tillbaks i staden idag, möttes av att min bil fått låset till framdörren förstört. Precis vad jag behövde.. nåväl, ingen P-bot iaf.

Min hud är helt åt helvete, beror på olika saker oftast. Har inte varit ensam sedan i torsdags, samt så var luften lite annorlunda i stugan, och min hud är knepig osv. Svider, stramar, kliar och svullnar som det brukar. Man känner sig rätt mongo och speciellt när det är i ansiktet. Tog iaf nyss beslutet att dra och sola en halvtimme, det brukar göra gott. Minns min tid på hudmottagningen i Ludvika, var en sån fantastisk lättnad att få dra dit och sola och bada infektionsdödande bad två gånger i veckan.

Imorgon ska jag fixa rekvisita till musikvideofilmandet, äta slut på färskvarorna i min kyl, för på onsdag kör jag och min samåkare upp till Dalarna :-) Tio hela dagar ska jag spendera där.

Först och främst musiken. Vill ta det ännu ett steg längre. Jag vill bli upptäckt av mer folk. Sprida ordet och på så sätt få bättre musikaliskt självförtroende. Vill samarbeta med redan etablerade artister och spela in mer i studion på Kungsgatan. Producera mer. Ska jobba hårt för att det ska bli så.

Vill också försöka spendera mindre tid framför datorn, om det inte handlar om att marknadsföra musiken. Mer tid utomhus och komma igång med träning och yoga igen. Får se hur det blir att bo i kollektivet, man kanske blir mer motiverad att bara ha kvalitetstid hemma då och inte ligger och jäser som en annan deg! Det är min förhoppning! 

Vet inte om jag har så mkt mer önskningar. Tid, engagemang, energi och en del pengar vill jag ha/har.

Kommer bli ett bra 2012 :)

Gissa vem fan jag träffade utanför musikhjälpen om inte mitt ex. Hur stora är oddsen? Han var där med min kusin och deras kompis. Pratade inte allt för länge, hade ingen lust..

Nu är jag påväg till Småland för att hälsa på Stina, Halbe och bebis! Mysigt ska det bli.

Känns som att jag aldrig är hemma nu för tiden, gillar väl att vara ute på vift :)

Ciao bellaz!

Men jag mår otroligt gött nu, kanske för att jag inte sov hemma inatt. Och då tänker ni, JÄVLAR vilken smutsig brud som skriver om det i sin blogg. Meen, jag är nästan övertygad om att bara människor som jag litar på och tycker om, som tycker om mig läser den här bloggen :) - Sesam, uppenbara er, kommentera, så jag får det bekräftat. Sen skiter jag ärligt talat i om någon tycker jag är horig för att jag trivs med livet och gör vad jag vill.. skulle vara intressant att veta dock, vad tycker ni om att "man" eller "jag" skriver i min blogg att jag kanske "sovit" hemma hos någon annan som inte är min pojkvän en natt?

Jag är nog lite myskär i honom.. inte direkt förälskad utan mer fångad av en person som får mig att skratta, som ler mot mig och som har en skön och mysig famn. Han är ganska klok också och är nog den yngsta personen jag blivit kär i hittills, bara två år äldre än mig.

Har dock inga planer att ingå i något förhållande utan det känns väldigt bra såhär. Jag har så jävla mycket huffens fluffens framför mig också att jag nöjer mig med att njuta av honom på deltid.

Ikväll kommer Monica hit så I better clean up this shit. Smutsdisk överallt, kläder utrivna på golvet, toaletten behövs städas.. på med lite bra musik så rullar vi upp det här tempot lite.

Imorgon blir det antingen krokstrandsfestivalen med band, eller afterwork med Monica och en as-söt couchsurfer från Kanada som kommer och surfar en natt hos mig. Fint dä!

Blev sminkad och fick fick ha på mig en fin klänning. Såg riktigt jävla kefft ut med sportbehå under men jag hade inget val. I tv såg det ganska schysst ut dock!

Före vi gick in i buren passade jag på att hälsa och ta kort med Plura. Härlig dag!

Ikväll är planen att kanske dra in och tvinga mig in och få spela en låt live. Men vet inte.. just nu är jag både trött och i efterdyningarna av adrenalinet, mysko. Ska nog sova lite snart ändå, gick upp 6.30, har varit en lång och "jobbig" dag :D

Jag gick snabbt upp i vikt, kände mig oattraktiv och sov bort dagarna -

började käka D-vitamin, Omega3 och vara ute mer i dagsljuset - jag har också hittat en människa som tycker att jag är fin oavsett mina +5kg. Som jag själv tycker är väldigt fin.  ^_^

Jag blev uppsagd ur lägenheten -

jag har hittat ett kreativt kollektiv i en underbar miljö.

Jag provjobbade för ett företag och slutade efter en vecka -

jag pressade mig själv att söka nya jobb och har nu ett på G som verkar bättre.

Jag kände mig snål och började avsky mitt pengabegär -

jag lade mina sista pengar på en musikvideo och det ska bli fantastiskt kul att spela in den.

Nu är jag fattig, kär och har lite självkänsla igen, precis som jag ville ha det..

Ansträngningar for the fucking win. Det är det enda som löser saker.

Nu har jag det sista framför mig att orka:
ännu en flytt.

Men det fixar jag.

Btw har jag fixat jobb till våren.

Tack vare Emelies brustna hjärta hände det sig att det blev ett spontanhäng hemma hos mig på kvällen. Två dreadmongos och en rödgråten, sönderalkad tjej i nittitalsmössa hamnade i min lägenhet.

Efter lite mer vin, Ben, Jerry och filéad fruktsallad insåg jag att kvällen inte kunde blivit bättre. Vi mofflade en omelett runt halv 4 sen fick det vara nog.

Dagen idag har fortsatt i samma goda takt med sushi, farvälvinkande av nittitalsmössan och dess ägare, livekonsert hemma hos mig med Erika, sist blev jag bjuden på oxfilépasta på Chez Amis av en gammal barnboksförfattare från Ludvika som tydligen ska medverka i Vem Vet Mest imorgon.

Livet är så gött när man får hänga med bra folk alltså. att rekommendera.

Gött det.. nu ligger jag tjock och redo att dregla ner min kudde inför nattens äventyr. Är nog lite smygkär också, men bygger enbart vidare på det i bloggen om det visar sig vara korrekt.

Översten stämplar ut..godnatt.

I alla fall är Bertil död och jag har inte gråtit men det känns som att livet faller i någon slags tyst avgrund de här stilla minuterna. Jag får bilder i huvudet av hur mormor liksom tittar ut genom fönstret för att se om han är där. Vilket han inte är.  Och hon kommer fortsätta titta ut genom fönstret, och han kommer aldrig mer komma in från garaget. Och jag undrar hur man känner sig då, i ett rött trähus med vita knutar och en massa levande minnen i träväggarna.

Jag undrar hur det känns att vara sådär gammal, 71 år, men fortfarande frisk och socialt aktiv, medveten som mormor är, och så dör ens livskamrat i en hjärnblödning. Vad gör man? Slutar man göra 11-kaffet? Vad händer nu? Kommer hon sätta sig och invänta döden själv? Okej nu gråter jag. Manligt.

Det tror jag inte hon kommer att göra. Den där kvinnan, urkraften själv. Kämpat och slitit sen hon var tonåring, cyklat iväg och arbetat här och var för att hjälpa sin mamma med hushållskassan då hennes pappa var alkad. Fyra barn och änka i tidig ålder. Alltid stark och klar röst samtidigt som så ärligt kärleksfull. Och Bertil som hon träffade mitt i livet.

Jag vet att hon innerst inne är ledsen och jag skulle vilja krama henne så mycket, säga att det ordnar sig. Det värsta är att dom får väl ses snart igen, men den tanken vill jag inte ens uttala.

Men f*cking NEJ!!

SLUTA NU!!

Det är DITT ansvar, DU har ansvar över ditt eget liv och över att du ska känna dig stolt och nöjd över din tillvaro. Livet erbjuder en massa möjligheter varje dag om man väljer att se dom. (Ja, jag skriver "dom" istället för "dem").

Medkänsla och empati finns i överflöd när man faktiskt förtjänar den. Ibland blir jag så jäkla trött på självömkan att det snart bara är människor med erfarenhet av tortyr i diktaturer som kommer få min empati.

Jag är inte kall, jag vet hur det känns. Och själv är jag inte bättre, men jag har förstått att, att sända ut självömkan på olika sätt får bara den onda cirkeln att slutas om och om igen. För dig själv. Andra skiter oftast i dig.

Jag ligger ofta på min säng och har en kamp med mig själv när något oförutsett och jobbigt händer, eller när självförtroendet och självkänslan sviktar. Spenderar många timmar i veckan åt det här kan jag säga. Ligger och flyter i ångest, dras mellan att tycka synd om mig själv eller att faktiskt göra något åt saken. Det kanske tar en bra stund av dagen. Men jag reser mig fan aldrig upp förrän jag lyckats vända tankarna. Det är en process, som gör dig starkare!

Adderar lite inspiration från när jag kickade röv i träningen: 

Nu är det faktiskt ganska långt in i framtiden, men ändå, tiden går fort. Sparpengar åker iväg fort.

Måste nog sälja bilen ändå, får bli i vår.

Var och tittade på myskollektivet idag och jag får inte ont i kroppen men snudd på, det är bra alltså. Ruggigt stort "vardagsrum" med fem meter högt i tak, vinröda väggar, en liten stökig verkstad. Själva rums-avdelningen är uppvärmd med både el och kamin. Står instrument, pianon och gitarrer lite överallt.

Människorna som bor där faller mig i smaken, varken mer eller mindre. De verkar trygga och lugna. De som flyttar in får måla om och dekorera sina rum som de vill.

Shiez.

Nåväl..det visar sig hur det blir. Får besked ikväll.

Bertil dog igår så det här är lite av en sorgens dag, ligger i luften känner jag. Jag sörjer en del på avstånd.

Ikväll gäller det.. bryggeriet. Hoppas hoppas hoppas! Ska bränna ut mina låtar och välja mina kläder jag känner mig mest som Jag i.

Peppar och preppar. En långpromenad ska hinnas med innan detta också. Ruskigt kallt ute så långkalsonger (älskar det fula ordet) lär nog dras på!

Puss och kram :)

Blir påmind om att Göteborg inte är mitt liv faktiskt. Det kommer nog vara mitt tillfälliga liv i några år, men inte för alltid. Det känns skönt. Tillvaron här är inte på liv och död. Och nu ser jag fram emot att komma tillbaks till Hisingen inom några timmar.

Jag vet dock att jag måste börja arbeta snart så att cashen rullar in. Har en tjugo papp på kontot men som ni vet så fladdrar pengar iväg, och rullar inga nya in så..

Fast ser nog också lite fram emot att bli fattig. Själv brukar jag bli kreativ och pysslig när jag inte har så mycket resurser. Och gå mer promenader.

Nä, bullshitting. I alla fall, i projekt bli-mindre-bitter var den här resan underbar. Vill också tacka för era peppande och fina kommentarer i bloggen. Tänk att ni är samma människor som stannar kvar, år efter år!

Positivt är att jag åtminstone upptäckt det hos mig själv och att det faktiskt är någonting jag vill ändra på. Ibland i mina utläggningar stannar jag upp, helt mållös och bara undrar - vart kommer allting ifrån? Har livet verkligen varit så orättvist mot mig?

Nej, självklart inte. Och det där med att tycka synd om sig själv eller projicera över brister på alla andra är inte särskilt attraktivt. Människor som jag vet tycker synd om sig själva är energisugare. Jag är en av dom just nu.

Läste någonstans att bitterhet är 2000-talets folksjukdom. Kan nog stämma. Jag tappade kanske tron på kärlek och hopp och sånt när jag dels blev dumpad/gjorde slut och kombinerade det med att jobba för mycket på fel ställe.

Så för bövelen nu. För bövelen. Jag vet att jag inte kommer kunna återgå till den där naiva 18-åringen som stack till Mexico utan planer och kärade ner sig i varenda påg hon träffade.

Men jag kan åtminstone börja analysera mitt klagande. Folk med ryggmärgsbråck och downs syndrom har mer positiv livssyn än mig. Och de flesta i min omgivning skiter antagligen i min uppväxt, tonår, mitt senaste förhållande och min ångest jag har haft, med all rätt. Det är mitt eget ansvar att odla fram lite kärlek och ha lite tilltro till livet. Ingen annans.

Å andra sidan, för att känna kärlek så krävs det tillit. Att man litar på att andra verkligen bryr sig om en och vad man har varit med om.

Fan vad schizo allt blev nu. Jag har skrivit två saker som båda är sanna men som i relation till varandra blir helt åt helvete.


Livet är schizofrent.

Idag har jag sett en dansk skalle live för första gången.

Jag går och lägger mig.

Men jag lovar i alla fall att jag ska skärpa mig :)

Det går bra nu?

Nåväl. Jag letar kollektiv. Och lägenheter. Och allt. Punkt. Här och i Uppsala. Men fan, vill försöka bo kvar här. Hittat ett stort kollektiv där det för närvarande bor 9 personer och de söker en till. Det verkar kul att bo såpass många, jag gillar att ha människor omkring mig. Ska inte ta några förhastade beslut men är öppen för alternativ. Research är ju alltid bra.

Angående den kroppsliga uppryckningen har det gått hur bra som helst! :) Omega-3, D-vitamin och fibertillskott har gjort mig både piggare och fått insulinet sjukt stabilt. Jag vill inte längre sova bort dagarna och det känns bra.

Ikväll ska jag få följa med min gode vän Anders och hans vänner på något mindre äventyr i Majorna. Gissar på lite alkohol, lite nya bekantskaper och sen hem i säng typ.