Onsdag
Har ju då farit iväg på en långresa och en kortresa sen jag skrev sist.
Göteborg var ett äventyr. Att lillemor ens klarade den resan gör mig oerhört stolt och får mig ännu mindre att vilja skrota henne utan mer än gärna lägga pengar på den senaste åkomman, handbromsen ur funktion.
Göteborg kortfattat: hade ett skitbra möte med producenten tillsammans med en lyrisk Fia. Sen fredagkväll vid Gullbergs kaj med varsin flaska vin. Lördagen fick jag träffa Tildeh och senare på kvällen förfest i kollektivet på Hisingen. Emelie kom upp och runt kvällningen hittade vi efter många om och men till Kontiki. Det var midnattsloppet i stan och alla löpare var typ som djur.
Kom hem typ halv fem och sov som en stock.
Söndagen var oerhört najs. Träffade Alicia och hängde vid lejonklippan. Åkte hem till Borlänge runt 16 med en skön lirare i passagerarsätet och Fia därbak.
Kom hem sent, sov, vaknade på måndagen, åkte ut till stugan med Momo. Därifrån kom jag tillbaks igår. Har hämtat ut mitt iranska visum som gäller ända till decembernångång! Så bra. Åker nog i mitten av oktober/början av november, ska prata med chefen idag och sen beställa flyg.
Med nöd och näppe lyckades jag vila upp mig från jobbet och mycket berodde nog på dygnet i skogen. Har fem dagars 5-14-kneg på rad nu. Något positivt är att det ändå är mörkt runt 21-22 och jag lyckas bli trött och somna då :-)
First Aid Kit's skiva på rundgång! Älskar den.
Å ut.
Älskade, hatade lagerjobb
Precis jobbat 16.45-01.15. Vänt på dygnet med andra ord!
Det har varit en tuff sommar med mycket jobb och på det, riktig hetta utomhus. Nu när hösten börjar anlända känns det skönare att jobba faktiskt. Som att man inte är den enda som sliter.
Jag hoppas att jag får någon form av tjänst på lagret, är iofs ganska övertygad om att det kommer bli så, frågan är bara vilken typ. Det är några andra tjejer jag trivs med som också söker, med dem skulle jag faktiskt klara av att jobba heltid.
Det är en enkel väg just nu som är dum att tacka nej till. Siffrorna på sparkontot är, efter ungefär ett halvårs slit, rätt så fantastiska. Om jag tänker på att jag både lyckats betala bil och lägenhet under hela perioden. Så det känns dumt att stoppa nu. Det är mata som gäller.
Helt fantastiskt vad jag lyckats rycka upp mig detta år. Stolt, stolt. Klapp på huvudet. Bra. Jag klarar mig. Själv.
Sprang på bandet idag. 26.16. Nytt rekord tror jag. Fantastiskt kul när man med skräckblandad förtjusning ökar upp farten mer än man brukar. Gött.
Nu längtar jag till fredag så jag får sätta mig framför ratten med Fia och förhoppningsvis Fix i baksätet och dra till Götebooooorg!
Förbryllad
Jag hatar det där ordet men i detta sammanhang kommer det till användning.
Jag blir förbryllad över att kvinnor, istället för att ifrågasätta sin egen relation till män, samt att ifrågasätta hur män ser på dem och hur det påverkar deras självbild och självkänsla, (mäns syn på kvinnor), jag blir trött på att kvinnor hellre klättrar och knuffar på varandra.
Saker jag är trött på att uppleva:
- Smala/ underviktiga/ tränade tjejer som ser på tjejer med lite/mycket övervikt med avsmak.
- Överviktiga tjejer som ser på smala/ underviktiga/ tränade tjejer med avsmak och tänker att de är besatta, blåsta och dumma offer.
- Hälso/träningsbesatta tjejer som predikar att 8-10 timmar träning i veckan är "hälsosamt" och att de inte förstår varför alla inte tränar lika mycket.
- Folk som tjatar om BMI och normalvikt. Oavsett var de ligger på kurvan.
Ser man på det med lite distans inser man: allt det här vi håller på med, gör vi för att behaga våra män..
All den här energin tjejer lägger på att ifrågasätta andra tjejer tar fokuset helt bort ifrån män. Och hur skönt tycker inte våra män att detta är?
Det här är inte ett offensivt feministiskt inlägg, jag känner mig trygg i min relation till män för att jag vågade inse att det var det det handlade om, att jag var rädd för män, hur de såg på mig. Jag var rädd att inte duga för män helt enkelt, så jag använde mig av den klassiska försvarsgrejen, agg.
Vart jag vill komma är att jag inte tycker det är värt att lägga den här energin på att trycka ner varann. Bättre att vara stolt över sig precis som man är och vara stolt över resten av världens kvinnor också. För det är så vi kan konkurrera ut männen när det handlar om självförtroende, pondus och all annan form av makt :-)
Gör om, gör rätt
Min fina Alicia kom ju idag. Förjävla härligt att spendera dagen med henne innan det var dags för jobb. Hämtade henne vid stationen, handlade gotta på Ica Maxi: Lammkörv, mozarella, toscansk sallad och squash som senare fick drypa, stekta, i olja. Kanongott blev det. En glass med två kulor också innan det vinkades hejdå.
Köpte btw en Escada igen! Magnetism. Min favoritparfym ska åter svetta kring min hals. Köpte den dock för 639:- på Kicks, kom nyss hem från jobbet och såg att den kostar 325:- på nätet i samma storlek på flaskan. Haha. Tur jag inte öppnat den än, beställde den nyss på nätet och ska lämna tillbaks dyr-parfymen imorgon. Ibland är jag lite föööör impulsiv.
Btw är jag sams med David igen. Hur skönt som helst.
Natta
Muskler baby
Nånstans där inuti gömmer sig mina ica-muskler som jag gått och hamstrat på mig den här sommaren :-)
Trött och osocial, kan man förvänta sig annat? Imorgon kommer iaf Alicia och vi ska äta lammkörv, hur gött ska det inte bli. Vad har jag mer att berätta? Sov i Smedjebacken natten till idag. När ens mamma kommer fram, kramar dig vid midnattstid och säger "Godnatt min lilla gumma! mamma älskar dej, min lilla tjej", då kan man inte annat än känna sig väldigt älskad, haha.. Ååå!
Jobbat idag, blir fyra nätter till sen LEDIG FEM DAGAR.
Nej nu får det bli bingen. TJINGELINGEN
Planer för lördagen
Göra en visionboard på kartong med mina nyköpta dubbelhäftande klisterlappar.
Springa fem med Emma (idag: 27.22, förbättring)
Sova tills jag är helt utvilad
Äta bättre än jag gjort idag (sockerstopp var det ja? Pressat fyra bullar på jobbet, fnizz)
Längta och längta lite mer
Byråkrati en fredag
Utförlig information om mig och mina tidigare Iran-förbindelser på två visumansökningar som inte fick vara skrivna för hand, mitt pass, kopia av passet, två passfoton, kvitto på betalning av visumansökan och ett förfrankerat prioriterat kuvert.
Lät ju inte som så mycket men fan vad energi detta tagit. Nu har jag i alla fall skickat in och hoppas på turen. Det enda som kanske kommer göra att det failar är att jag inte hade exakta datum på mina tidigare Iran-visiter men hoppas de har överseende.
Nästa gång ska jag skaffa iranskt pass istället.
Fyllde i arrival date: 1 november 2011. Längtar..
Och tänkt om jag nu hade varit tillsammans med T. Inget av det här hade varit verklighet. Inget. Det kommer nog dröja länge innan jag lägger den här energin på någon annan igen.. :-) haha vad egoistiskt det där lät, men förutom vänner och familj då såklart.
Iran, iran
Första reaktionen när jag berättar för folk om min Iran-resa är: förvåning och höjda ögonbryn. Folk blir chockade och undrar om det är oroligt i landet, samt frågar om det inte kommer bli jobbigt att "bära slöja".
De vet inte att jag har längtat efter att känna dofterna, smakerna av saffran och berberi, höra böneropen och iranier som ropar på gatorna, vandra upp för kilometerlånga berg och vakna till soluppgången,.. den varma luften som slår emot en i Teheran, den blandade med avgaserna, gatorna och torgen.
Att täcka kropp och hår är inte vardag för mig, men det är en nödvändig detalj man lätt glömmer bort när man varit i Iran ett tag. I alla fall jag. Nu pratar jag inte om att sitta hemma hos min släkt och våndas. Nu pratar jag om landskapen som för mig är helig och outforskad mark. Torr öknen och bergen i horisonten. Norra Iran som jag inte sett än med all den grönskan. De fyra årstidernas land.
Vad jag också ser som en dold anledning till min längtan är att resan och landet är/blir ett sätt för mig att komma närmre min pappa, som jag tyvärr inte har samförstånd med alla gånger. Men jag vet att han älskar Iran av hela sitt hjärta och därför längtar jag dit. Jag längtar efter mina fastrar eftersom jag vet att de älskar mig och längtar efter mig, pappa grät idag när han berättade om hur mycket de varit på honom om att ta med sig någon av oss dit.
För att de undrar hur vi ser ut, känns, är.
Det jag känner mig fullkomligt trygg med är att jag vet att det här kommer bli min resa, ingen annans. Jag ska själv utforska mina egna rötter, inom ramarna för statens lagar, men bortom några andra sorts gränser.
Jag längtar så mycket.
Dino-love
Tänkte mig ett träningspass idag men orkade faktiskt inte. Speciellt inte då jag somnade med fönstret öppet igår och imorse vaknade av att ha hamnat i Dinosauriernas Tid igen. Det var Tyrannosaurus Rex som härjade runt utanför huset. Jag undrade om det enklaste var att sätta sig på hans huvud så han inte skulle kunna käka upp mig. Retro att gå tillbaks ännu längre än 50-talet tänker man!
Efter den här brutala väckningen undrar jag: är det inte billigare att riva det här jävla luffhuset, eller kanske till och med hela kvarteret, då ombyggnationerna och gräveriet verkar ha en budget större än IKEA-bygget 2012.
Men jag är inte bitter, för jag gick upp, åt lite Carlshamns mjölkfria bordsmargarin på törrt brö och svettig skinka, drack mitt kaffi å sen gick jag minsann och la mig igen. Till 12.30.
Med andra ord har jag slösat bort hela dagen, om man bortser från att jag sett till så mina svettiga tränings- och jobbkläder fått ligga och tumla runt i tvättmaskinen alldeles nyss. Jag har även bokat fräscht guest house i närheten av Royal Albert Hall till mig och mamma i oktober till ett bra pris, 350kr/person och natt! :-D
Sen har jag insett att även fröken Lassbo har kanonbra musiksmak vilket gjort att Spotify stått på rundgång sedan jag slog igång datorn.
Snart är det dags att slå ihjäl den här meningslösa dagen med lite jobb. Peppar eller! Jag har tjockat i mig en flottomelett med bacon och lök då jag har expedition (orderplock) kl 17-21 och 22-00 ikväll. Min lediga dag imorgon kommer med andra ord vara förstörd innan den ens har börjat :-)
Haha! Lovar att jag mår som en king, det är bara kul att låta bitter. Snart dags att beställa Iran-biljetter. Hur länge ska man vara borta?
Sovmorgon
Förlängt vikariat.
Fick förlängt och jag tackade inte nej. Kvällsjobb hela vecka 34 vilket fyller upp augustilönen till heltid + lite till. Jag matar helt enkelt. Det är tre veckor jag tackat ja till och Emma kommer förhoppningsvis jobba samma skift.
Så länge jag har ledigt helgen jag tänkte spela i Göteborg är jag nöjd. Just nu ser det ut som att jag måste byta bort fredagen.
Mina konstiga vanor i sömnen fortsätter. För den som inte visste det vandaliserade jag igår natt min väggalmenacka genom att riva loss massa blad i sömnen. Snart dags att gå till en psykolog, (^^,).
Angående musik så har Emma Danielsson världens bästa spotifylistor som jag just nu sitter och går igenom. Favoriten måste vara "gonatt då" med First Aid Kit, Lykke Li, Fleet foxes och.. herregud, bra musiksmak.
Ny design och passera "Gå"
"Känns som ett bra tillfälle att bryta kontakten nu när vi inte är osams. Vänskapen känns mest konstig för mig. Ha det så fint, hoppas ni vinner matchen."
"Det är bra att du är öppen med vad du känner. Känns konstigt för mig med, iaf just nu. Var kul att få höra om dina framsteg med musiken, önskar dig all lycka. Vi vann med 3-0. Kram"
Sådär lätt kan det vara att gå vidare helt. Vill varken ha sympatier, goda råd eller medlidande. Här passar ett Karin Boye-citat om knoppar in och jag tänker inte skriva det.
Människor som anses friska och ha bra EQ och IQ är benägna att ta ansvar över sina egna känslor och ska likväl göra det. Det handlar varken om att vara cynisk eller bitter, bara att vara rationell i mitt fall. 11 månader efter att man gjort slut. Ja vi bodde ihop i 1,5 år. Ja det har varit mer konflikträdsla än vänskap på senare tid. Och ja det är naivt att tro man kan vara vänner.
Så nu har jag lärt mig något. Naivitet är verkligen lärorikt.
Nog om det. Färdiganalyserat. Jag kommer över det.. som sagt, inga sympatier.
Jag har köpt en inspirationsbok. En dagbok. 20 spänn i ormskinn, 3 sidor fyllda hittills. Känns otvunget och pressat.. vilket är bra.. behöver inte försöka övertyga mig om att jag har saker att leva för, för det har jag.
Målen för hösten är:
* Spela in en välgjord skiva som jag kan älska och vara stolt över senare i mitt liv.
* Åka till Iran.
* Bli bra på löpning igen.
Alla målen känns fullt realistiska och i nivå med vad jag klarar av som 21,5 år gammal. Löpningen känns inte lika viktig som 2010 när jag desperat behövde ha kontroll över något, utan mer som en rolig grej, och för att fysisk styrka är psykisk.
Idag har jag bokat besiktning för bilen och fixat nytt pass som kommer inom några dagar. Tränade sen med Emma och åkte direkt till jobbet efter det.
Morgondagen ser väldigt lugn ut, börjar jobb 16.45 och innan det vet ingen vad jag ska göra. Kanske bara ligger och blundar ett tag, för att det är skönt.
FINT ELLER ! Dags att återgå till klacksparktjejen. Skjutit i vikten ordentligt har jag gjort också, är uppe i 64,5 kilo nu och jag fattar inte hur fan det kan gå så fort uppåt, haha. Men jag bryr mig inte. Känner mig helt trygg i mig själv nu.
Natt
Jävligt trött på den här designen men jag orkar inte byta. Fast jag tror jag gör det nu på en gång ändå.
11 aug
Jag gillar att vara på jobbet. När jag är på jobbet förstår jag att det inte är meningen att jag ska sitta sysslolös, för det är då man får tid över att älta. Det är nog i-landsmänniskans problem, att hon har för mycket tid över. Hon behöver liksom inte kämpa för att hon och hennes barn ska överleva eller ha ett starkt psyke, för det finns inget som tvingar henne till det. Så hon kan sitta och grubbla över saker tills hon dör istället. Som att det skulle göra saken bättre.
Livet är nu och att jag lever för att ta mig framåt, inte hela tiden bakåt i tiden. Det som har varit kommer aldrig tillbaks, så det är meningslöst att försätta sig i gammal ångest gång på gång. När jag jobbar tjänar jag pengar som ger mig mer möjligheter i livet.
Idag var det tungt att gå upp ur den varma sängen dock. Har haft två fyllda och intensiva dagar. Men det kommer snart en freda eftermdidag när jag får känna mig ledig också. Två pass kvar till en dag ledigt, 7 pass kvar tills vikariatet är slut :-)
Bad Emma kolla schemat för idag iaf, och jag slipper dö expeditionsdöden idag! Herregud vad jag lyft senaste dagarna. :P
Yeye, uppdaterar mer sen
GRÖNSAKSSÖPPE
Är det nowadays! Har inte fått ligga på hur länge? Hur uttorkad blir man? Men iaf, grönsakssöppe kan också vara läskande! Mitt eget liv är ju också rätt givande :-)
Gick 1,4 mil idag, fy fan, det är nästan till Falun. Näädå men, som Smedjebacken-Ludvika. Sjukt! Jag kunde inte sluta gå. Det regnade men var så fint, plus att jag käkade kebab till frukost så jag kunde kötta på.
Kvällen igår var galen, festa med Emma är galet! Kul som faan dock.
Hele näste vecka ska jag jobba 7-16 förutom söndag då jag jobbar 16.30-00. Ska försöka träna så mycket jag orkar. Kötta!
Jag har beställt Londonresa till mig och mamiz i Oktober. Lördag-måndag. Tänkte mig att lördagen blir en restaurangkväll och spana in London at night, söndagen utflyktsdag! Fett värt, mamiz blev glad.
Pusss
The life of Sariz
Ja ä int bittää!
Tomas har träffat ny tjej. Eller träffat ny? Han tog nästa på tur i inaveln, min storkusins sambos brorsdotter. Hon hänger hos min kusin ganska ofta så han behövde inte leta längre än dit baskern slutade. Av bekvämlighet gissar jag på. De verkar ha samma typ av sociala blockeringar, han och miss Piggy (slående likhet), så ha det så nice together, hon är född 92 och är säkert tight och allt... Kör hårt!
Upprepar första meningen!
Ursäkta om jag låter elak i skrift!
Drog en repa runt älven efter att jag fått reda på det, behövde smälta lite. Slutade på 23 min idag, 2 min bättre än sist. Konditionen verkar man kunna färska på rätt snabbt!
Har haft en kanonmysig kväll i SMB med familjen utom Mitra. God mat, Shirres kladdis, mys med Theodor och nån cider. Verkligen livskvalitet :-) Sen träffade jag Fredde Lundell en sväng också, toppenfint att se honom, han har flyttat till Borlänge från Östersund men var och hängde lite i Smb samma kväll.
Imorgon ska jag och Emma och Pelle på beerpong i Kvarnsveden. Ska bli gött att dricka vin! Innan det ska jag träffa Moralen och diskutera lite musik och kanske dra en tvättmaskin.
Röv ut.
SKAM åt svenska folket
Är ett avstånd på 100 mil "närmre" än på 10 000? Egentligen? Kommer vi närmre dem fysiskt? Nej. Är 93 norrmän mer värda än en miljon somalier, eritreaner, etiopier eller djibotier? Är vi mer "bröder" med vita än med svarta?
Vart är alla jävla Afrikas horn-flaggor?
Var rädslan för terrorn som de unga norrmännen kände mer verklig än rädslan miljoner människor känner nu när de står inför döden på Afrikas horn?
Jag bara undrar!
Jag bara undrar!
Vart är alla jävla Afrikas horn-flaggor?
Det är inte en jävel på facebook som bryr sig om svältkatastrofen och det är mig veterligen en skam!
Och jag köper inte argumentet att "det som sker på närmre håll blir mer verkligt". Så kan du säga när saker händer 10 meter ifrån dig. Men inte på ett osynligt avstånd om 100 mil.
All respekt till anhöriga och vänner till offrena i Norge men sitter det jönsar och känner empati för okända människor i Norge men skiter fullständigt i svältkatastrofen så blir jag arg.
Väldigt urlackad.
Ingen kan eller kommer göra henne ledsen igen.
Tid över = sitter och tittar på gamla bilder.
Jag har, precis som alla andra tjejer säkert, gått igenom en viktresa som lyckligtvis inte alls har lett till några bestående men. Jag visste inte i mina tonår hur man var en smal, fräsch, medveten tonåring som var ytligt underbar i allas ögon. Och jag visste inte när jag fyllt 20 att ju smalare man är desto mindre orkar man tänka, agera och bete sig socialt.
Men jag har lärt mig att true love begins within. Inom en själv. Och ingen kommer göra den där tjejen som var jag illa igen. Jag älskar henne för den hon var (lustigt att prata om sig själv i tredje person, haha). Smal, tjock, liten, stor, sårbar. Någon som hela tiden ville anpassa sig efter hur hon trodde att andra ville ha en.
Ja, jag förlåter mina forna försök och känner mig enad med alla tidigare delar av mig. Inget gör någonting. Det spelar ingen roll hur jag sett ur, vad jag försökt vara. För nu är jag jag och jag kan äntligen känna att jag satsar på mina drömmar istället för på idéer om hur jag ska se ut.
Ingen kan skada mig längre, jag kan inte ge någon den makten att göra det. För jag älskar mig själv nu. Mycket!
Ok?
Jag satt nyss och räknade ut min månadslön. Jag har jobbat 166 timmar i Juli, och inklusive semesterersättning har jag tjänat 30k före skatt.
Vem fan behöver dra till Norge och jobba?
