Hassebesök
Idag fick jag den äran att visa Hasse runt i kollektivet, hon tog sig till Göteborg ända från Oslo och det var givetvis kärt att se henne igen. Vi käkade scones och pratade som vanligt sanningar om män och det ena och det andra.
I övrigt är jag en bedrövlig surfitta, känner mig bara pressad och oroad över de närmsta månaderna och därav följer ingen som helst slags lust för människor som inte känner mig. Jag önskar att jag kunde rädda situationen med mina bara händer och det pressar mig att makten ligger i någon annans händer, dels distanskurslärarens, CSN:s och bemanningsföretagens. Jag gör och har gjort vad jag kan och verkar ändå inte lyckas nå ända fram.
Skulle mest av allt vilja åka hem till Smedjebacken och få en kram av mamma men det går inte det heller. Jag tröstar mig med Lalehs nya skiva och stänger in mig på mitt rum med värmeljus tills vidare.
:-/
Kommentarer
Trackback
