Måndag den 14 maj
Gjorde en hallon & blåbärspaj i lugn och ro idag efter jobbet. Kändes som grejen att göra när det regnar ute. Har haft en toppenhelg. Lördag möte och på kvällen kalas i Krylbo med syskon & familj. Fick träffa Max och Theodor och Ingemar hade lagat så svinigt god mat så det small i hela munnen. Potatisgratäng med grädde & ost, marinerat kött och så gjorde Mitra en fetaostsallad med körsbärstomater och rödlök.
Efterrätt fina tårtan som Shirre ordnade :) en mycket kul kväll och jag somnade gott bredvid Emma i bäddsoffan vid 3.30-snåret.
Jobbade 4h igår kväll när jag kom tillbaks, idag har jag jobbat 7-14.30. Morgondagen är jag ledig sen jobbar jag 7-16 veckan ut.
Har inte rört på mig sen vårruset så det bådar för en promenad eller lite lätt styrketräning imorgon när jag är ledig.
Medan jag bakade pajen samtalade jag lite i köket med Thomas, det är oftast skönt. Vi pratade lite om ångest och hur förtappade människor blir i den här ytliga världen där utseende, kropp och pengar står i fokus och att det inte är så konstigt att människor mår så dåligt.
När man slutar stressa och saktar ner farten slutar man springa ifrån sin ångest och tvingas möta den istället, det känns skönt. Vi människor lever i en föränderlig värld och då krävs det att man vågar förändras själv också. Jag tror jag håller på och skaffar mig nya värden här i livet och blir vuxen.
Jag funderar ju varje dag på hur jag ska släppa på den hårda pressen jag har på mig själv om att vara snygg och ha en tränad kropp. Hur man ska undvika att flyta med i den starka strömmen av ideal och hets. Jag funderade på hur jag pratar med mig själv, vad jag säger rent konkret.
Skulle jag säga dessa saker till mina vänner, mina syskon och människor jag möter om dagarna? "Du kanske skulle börja träna lite? Dina lår har blivit riktigt tjocka, dags att tänka på vad du äter? Du börjar bli rund om magen, tror du nån tycker det är attraktivt med en tjock tjej? Tror du att någon nånsin kommer vilja ha dig? Ät mindre, träna mer."
När jag föreställer mig mig själv säga dessa saker till människor jag älskar, och mena det, så gör det rent ut sagt ont i mig, jag blir rent skräckslagen. Så varför säger jag det till mig själv..?
Jag får jobba på. Med att släppa det tonåriga ytliga greppet om att ha en vacker kropp, ett liv som ser bra ut, och fokuserar istället på mental frid och att följa mitt hjärta, det som gör mig lycklig. Musik & arrangemang kring hela fenomenet är en av de saker som ger mig lugn och ro i huvudet och kroppen samtidigt som arbetsvilja och lust att leva. Det finns ingen annan mening och man blir vacker när man är lycklig och gör det man vill.
Amen.
Kommentarer
Trackback
